ABBA :: Arrival [1976]
01. When I Kissed the Teacher
02. Dancing Queen
03. My Love, My Life
04. Dum Dum Diddle
05. Knowing Me, Knowing You
06. Money, Money, Money
07. That's Me
08. Why Did It Have to Be Me?
09. Tiger
10. Arrival

355 ABBA :: Arrival [1976]

Då blir det svårt att bara vara subjektivt objektiv igen. Jag har alldeles för stor relation till den här LP:n. Här tog på något sätt ABBA ett stort kliv rent produktionsmässigt med ett mycket renare ljud och betydligt snyggare och ännu större arrangemang. Här börjar också deras magnifika körer att komma fram som är något helt annat än att bara lägga en stämma eller doa, utan är en helt egen text som lägger sig som en matta bakom resten av sången. Det går ständigt att hitta nya nyanser i de här låtarna.

De flesta av ABBAs låtar är förhållandevis mycket baserade på keyboard av något slag och inte minst piano har ofta varit väldigt tydligt men When I kissed the teacher är väldigt mycket gitarr och introt visar att de kan göra mycket snyggt med det också. Den låt som rent branschmässigt är deras bästa måste vara Dancing queen eftersom det är den enda som hamnade som nummer ett i USA. Det är också en skönt rytmisk låt med det karakteristiska pianoklinket och väldigt snygga stråkar. Rutger Gunnarssons basgång blir bara fräckare för var gång jag lyssnar också. Det finns några otroligt smäktande ballader som Agnetha levererar. My love, my life är absolut en av de bättre och hon använder nästan hela sitt register här. Till det kommer det drömlika kompet som är underbart. En låt som inte verkar stå så högt i kurs hos kritiker är Dum dum diddle. Jag tycker att det är en ganska glad poplåt med kul syntar i bakgrunden. Inte en av deras bästa men absolut inte dålig. Det kommer ytterligare en gitarrlåt på denna plattan, nämligen Knowing me, knowing you. Det är också en låt med ett oerhört djup i ljudet och kanske en av Fridas bästa låtar. Här är körerna extremt bra i refrängen först med det karakteristiska a-haaa och sedan i slutet den lite mer berättande sången. I verserna gillar jag också det sköna keyboard-kompet. Eller så kommer Fridas bästa låt i Money, money, money som har en så karakteristisk stil och dramatik som passar Frida perfekt. Och visst är det coolt med tonartshöjnig! Den låt som kanske tilltalar mig minst på plattan är That’s me och det är kanske för att den är så rakt på och inte har riktigt samma dynamik förändring genom låten som de flesta andra har. Och då är den ändå rytmiskt väldigt fräck och har en lite annorlunda uppbyggnad med vers och refräng. En av mina gamla favoriter är Why did it have to be me? inte minst för att jag på kommunala musikskolan fick lära mig att kompa till den. Det är också en ganska rockig låt i skön boogietempo och sången är en bra blandning mellan tjejerna och Björn. Ett försök att ytterligare göra rock är väl Tiger, och det gör sig bättre live, men den är ändå ganska vass. Inte minst Agnethas lasersopran precis i slutet. Trummorna i versen ger dock en skön rockfeeling tycker jag. Från början tyckte jag nog att Arrival var ganska tråkig men den har växt och nu hör jag betydligt mer. Men som instrumental är den flera klasser sämre än deras andra, Intermezzo No.1. Att välja en bästa låt är så klart också väldigt svårt när de nästan känns som ens barn många av dem. De har ju hängt med nästan hela livet!

Bästa spår: Dancing queen

Utlåtande: Jag har lyssnat 1000 gånger och det kommer att bli lika många till